Tal vid Högskolan i Kalmars avslutningsfest den 8 december 2009

Kära allesammans!
Först vill jag säga att det har varit enormt givande, spännande och roligt att leda Högskolan i Kalmar och att samarbeta med er. Inte minst för att här finns så engagerade medarbetare, som vill så mycket.

Strax innan jag började i februari 2004, hade Högskolestyrelsen tagit beslut om vision och strategi. Minns ni det? Det handlade inte enbart om de tre profilerna Hälsa och medicin, Liv och miljö och Kultur och ekonomi utan också om att bli universitet. Antingen skulle vi ta fram en universitetsansökan eller intensifiera samarbetet med de andra lärosätena i sydöstra Sverige.

Vad gjorde vi? Styrelsen ansåg att samarbetstanken i sydost var värd att pröva och medgav att universitetsansökan inte fick omedelbar prioritet. Efterhand beslöt styrelsen att ingen ansökan skulle skickas in. I mitt installationstal i maj 2004 nämnde jag vad vi ville uppnå med ett samarbete i sydost: kvalitativa fördelar för våra olika utbildningar genom att dra nytta av en gemensam forskningsöverbyggnad, kvalitativa fördelar genom att specialisera oss på olika områden inom utbildning och forskning och kvalitativa fördelar genom att samverka inom olika områden. Tillsammans kunde vi bli starkare.

Vi har arbetat med strategin från 2003, vi har omformulerat den till nya styrkeområden, vi har omorganiserat oss. Vi har under ett antal år prövat samarbete med BTH och Vxu. Vi har till sist hamnat i Linnéuniversitetet. Hur kom vi dit?

Det var en resa som startade för länge sedan, för min del med indikationen från styrelsen att inleda samarbetet. Resan skedde parallellt med att vi arbetade med vår egen strategi och vår egen utveckling. Det är viljan att utvecklas som har lett till att Högskolan i Kalmar blir en del av Linnéuniversitetet.

Hösten 2004 startade utredningen om vi skulle samarbeta i sydost. Det var Hasse Odenö, tidigare rektor vid Mälardalens högskola som ledde arbetet. Odenö föreslog inte en fusion utan en strategisk allians mellan lärosätena som skulle bygga på en ramavtalskonstruktion. Vissa gemensamma fakulteter skulle kunna bildas, verksamhet inom ett samverkansområde skulle kunna läggas under något av lärosätena och gemensamma institutioner skulle bildas. Högskolans styrelse, liksom BTH:s och Vxu:s styrelser tog ställning till rapporten och beslutade att vi skulle fortsätta samarbetet, nu i ett treårigt projekt. Det kom att kallas Akademi sydost och handlade om hur samarbetet i sydost skulle utformas. Många projekt inom olika områden etablerades: ekonomi, lärarutbildning, teknik och IT, design, men också om vision och om organisationsalternativ.

Inom Högskolan ifrågasatte institutionerna de tre profiler som högskolestyrelsen hade fastställt 2003. Vad innebar de? Skulle de omfatta både utbildning och forskning? Även om det fanns ett par temata med annan inriktning, var ändå situationen sådan att närmare 30% av våra utbildningar fanns utanför profilerna: lärarutbildningen, ingenjörsutbildningen och sjöfartsutbildningarna. Eftersom profilerna inte fick riktigt gensvar i organisationen tyckte styrelsen att strategin skulle omarbetas och anknyta till sydostsamarbetet. Strategin reviderades och innehöll nu fem styrkeområden: Liv, hälsa och miljö, Ekonomi och kultur, Kommunikation, design och lärande samt Sjöfart. Vår ambition var att vara en ledande part i Akademi sydost inom dessa områden.

Runt sommaren 2007 stod det klart att vår ansökan om att få inrätta gemensamma fakultetsnämnder hade kört fast i Regeringskansliet. Samma höst kom nya forskningsmedel i budgetpropositionen: 90% fördelades efter hur mycket resurser lärosätena fått från Vetenskapsrådet och 10% efter hur många studenter vi hade. Senare kom forsknings- och innovationspropositionen som innebar en permanentning av fördelning av forskningsresurser efter kvalitativa kriterier: publiceringar, citeringar samt förmågan att attrahera externa medel. Den mesta delen av resurserna gick till de äldsta och största universiteten.

I september 2007 skriver jag för första gången i Lilla Nyckeln att samarbetet i sydost ”mycket väl kan ske i ett fusionerat lärosäte om det visar sig innebära fördelar för oss. Det viktiga är att vi kan öka kvaliteten, stärka forskningen och bli mer synliga i en globaliserad värld.”

Den 30 november 2007 hade de tre styrelserna för HiK, Vxu och BTH ett gemensamt styrelseseminarium som leddes av Carl-Gustaf Andrén, tidigare universitetskansler. Han strukturerade diskussionen runt begreppen: kvalitet, attraktionskraft och utvecklingspotential. Högskolan i Kalmar och Växjö universitet fattade vid sina styrelsemöten efter seminariet principbeslut om att gå samman. BTH avvaktade, men beslutade efter ett par månader att gå sin egen väg.

Varför kom detta beslut då – i november 2007? Organisationsgruppen hade kommit fram till att det inte gick att ha gemensamma planeringsorgan och att utfärda gemensamma examina. Vi hade också lärt oss, både av egna och andras erfarenheter, att ett samarbete kunde ifrågasättas varje gång en ny ledning kom till, på rektorsnivå, dekannivå eller prefektnivå. Skulle de vackra orden om samarbete verkligen leda till resultat och högre kvalitet och vara uthålligt, fanns enligt Johan Sterte och mig endast ett alternativ: att fusionera till ett lärosäte.

Tankarna om hur Kalmardelen i ett nytt universitet skulle te sig fick nya förtecken när det enbart var vi och Växjö. Växjö har 60% av verksamheten, Kalmar har 40%. Växjö har ett samlat campus med goda tillväxtmöjligheter. Vårt campus är utspritt i staden och har ingen identitet. De komparativa fördelarna för Kalmar kan behöva stärkas, även rent lokalmässigt, om den 40 % andelen ska bestå – eller som min vision är: att öka till 50%. Efter en tid fick vi en gemensam avsiktsförklaring med Kalmar kommun om att utreda Linnéuniversitetets placering i Kalmar. Den som nu har resulterat i ett förslag om en placering dels där vi finns i Ölandshamnen, dels här vid Elevatorskajen. Beslut om fortsatt utredning kommer att ske de närmaste veckorna. Det betyder inte säkert att Elevatorskajen blir en realitet. Men jag hoppas att ni kan expandera vid Ölandshamnen.

När jag tittar tillbaka har ett dominerande tema dessa år varit hur Högskolan i Kalmar kan utvecklas vidare. Utgångspunkten var styrelsebeslutet i december 2003, men också de ambitioner ni alla har haft. Ibland har det kommit extra medel – till forskning och utbildning, men ibland har det varit färre studenter, vilket inneburit mindre pengar. Ni har mestadels fått goda resultat i kvalitetsbedömningar. Ni har förstärkt er med goda externa medel. Ni har utmärkt er i Vetenskapsrådets rapport över publiceringar med mycket gott resultat.

Jag vill till sist att ni alla ska ha ett minne av Högskolan i Kalmar. Vår symbol, nyckeln, har tagits fram i en ny valör – brons. Den har ni alla fått när ni kom in i salen. Den är ett erkännande av de enorma insatser ni gjort och det mod ni har! Jag skulle vilja fästa den på var och en, men det går inte rent logistiskt. Så ni får be er bänkgranne om hjälp.
Jag önskar er alla stort LYCKA TILL i ert nya universitet, Linnéuniversitetet.

 Jag hoppas att ni alla har noterat att det pågår en utställning i biblioteket om alternativa placeringar av Linnéuniversitetet i Kalmar. Högskolan har, efter mer än ett års arbete, fått till stånd ett gemensam arbete med kommunen i frågan om framtida lokalisering. Från Högskolans sida har vi haft de tre nyckelorden sjönära, stadsnära och kommunikationsnära samt att ha samlade lokaler, som en bas för arbetet. Från kommunen sida har man lyft fram ett antal områden som skulle kunna vara möjliga ur kommunens perspektiv.

I ett annat projekt, som handlar om infrastruktur, har Linnéuniversitetet satt upp som ett mål att kommunikationen från “dörr till dörr” mellan Lnu:s två campus ska ta max en timme. Det ställer också krav på placeringen.

Våra lokaler vid Ölandskajen samt en litet stycke därutöver utgör en bas för arbetet och de tre övriga platserna är kompletterande placeringar. Det finns i dagsläget tyvärr inte ett alternativ som skulle möjliggöra en helt samlad placering vid Ölandskajen, eftersom hamnen har första “tjing”, även till de hamnmagasin som idag inte utnyttjas för ren hamnverksamhet.

Åtta olika arkitektkontor har funderat över universitetet och dess framtida placering i Kalmar samt vad det kan betyda för det område de fått sig tilldelat. Det finns många goda funderingar i de texter som omger de olika skisserna. En lyfter, t ex, fram den oerhörda betydelse Linnéuniversitetet kommer att få för Kalmar och jämför det med tidigare epoker i historien, som tillkomsten av slottet, av stadsbildningen på Kvarnholmen och av järnvägen.

Vi hoppas att kommunstyrelsen samt Högskolans styrelse i mitten av december ska kunna reducera antalet kompletterande alternativ till Ölandskajen till ett eller två. Stephen Hwang har tagit del av de olika förslagen och han är mycket angelägen att något görs för att motverka den splittrade lokalisering vi har för närvarande.

Våra skäl för en samlad lokalisering är främst fyra: ökad synlighet, ökad funktionalitet, ökad attraktivitet samt ökad effektivitet.

Synlighet: Lnu är en av de absolut viktigaste framtidsfrågorna för hela sydöstra Sverige. Det är viktigt för Kalmar att Lnu blir synligt och starkt, helst med en tydlig portalbyggnad.

Funktionalitet: Funktionell miljö bidrar till hög utbildnings- och forskningskvalitet. Studenter, lärare och forskare från olika verksamheter möts lättare, vilket ger upphov till korsbefruktning i verksamheten. Samverkan underlättas – både inom akademin och med omgivande samhälle – staden, offentlig sektor och näringsliv. Ett samlat universitet ger ett flexibelt universitet, som över tid kan anpassas till olika fokus i verksamheten, inte minst till olika organisationsförändringar.

Attraktivitet: Ett synligare universitet skapar högre attraktionskraft. Att nyttja Kalmars läge som kuststad är en konkurrensfördel i rekrytering av studenter och forskare. Attraktiva samlade lokaler blir i sig rekryterande. Blandning med stadens andra verksamheter bidrar till en levande stadsmiljö och en spännande universitetsmiljö. Det stärker Kalmar karaktär som attraktiv kommun för unga människor.

Det är dock en lång resa, innan en samlad placering kan bli verklighet. Många beslut, sannolikt arkitekttävlingar, m.m. ska till innan denna vision kan bli verklighet. För att komma någonstans, måste man dock börja, så att det hela ska kunna realiseras när olika hyreskontrakt går ut. För tanken är att hyreskostnaden ska vara ungefär densamma i framtiden, om vi får en något lägre total yta än för närvarande (dock inte så mycket lägre som stod i Barometern).

Gå och ta er en titt på utställningen i biblioteket!

Vad händer om man samlar ansvariga för högre utbildning från ministerier runt om i Europa? Och talar kvalitetsgranskning? Detta skedde i Kalmar den 7 oktober. Det blir många diskussioner och intressanta föredrag. Slutsatser blir det inte, eftersom det inte är beslutande möten. Generaldirektörerna träffas i ordförandelandet, vilket betyder att de ses två gånger per år. Och får tillfällen att se och lära känna olika delar av Europa. Vi är glada att de la mötet i Sverige till Kalmar. Det innebar också att jag gavs möjlighet att informera om Linnéuniversitetet under titeln ”Quality ambitions with a merger”. Generaldirektörerna fick också åka till Pukeberg och både informera sig om kvalitetsarbetet inom designutbildningen, bl.a. workbook-metoden applicerat på ljus, samt besöka glasbruket.

Vid middagen på kvällen i slottet kom naturligtvis historiens vingslag fram, inte minst när jag nämnde slottets och Kalmars tidigare gränsfunktion och dess betydelse i krigen mot Danmark. Våra danska vänner var inte sena att replikera på ett familjärt sätt om vårt förflutna och om nutid, vilket fick många deltagare från andra europeiska länder likna svenskar och danskar med en syskonskara.

Så till temat kvalitet. Högre utbildning är, trots Bolognaprocessen, i huvudsak en nationell fråga. EU ger visst ekonomiskt stöd till arbetet med Bolognaprocessen, men framför allt stimulans med utbytesprogram. Inom ramen för Bolognaprocessen har länderna enat sig om att ha kvalitetssäkringsorganisationer. Men eftersom Bolognaprocessen är en frivillig process, har inte alla uppnått de ”krav” som har satts. Bolognaprocessen omfattar också betydligt fler länder än EU. Diskussionerna vid detta EU-möte handlade om kvalitetssäkring. Kommissionen hade precis lagt fram ett dokument om kvalitetssäkring, där fokus var på de organisationer som utför den samt möjligheten för lärosäten runt om i Europa att välja vilken granskningsorganisation man vill, bara den återfinns på en registrerad lista, som visar att de uppfyller vissa specifika krav.  Men riktigt så enkelt är det inte. Ett annat inlägg om gemensam utvärdering och/eller ackreditering av gemensamma examina (joint degrees) i Norden, visade att länderna har så olika lagar om ackreditering av utbildningar, att en gemensam bedömning är omöjlig, såvida man inte gör den samtidigt i alla länderna på delvis samma underlag. Det nordiska exemplet visar att högre utbildning är starkt styrd av nationella lagar. Det kommer säkerligen att bli många ytterligare diskussioner i dessa frågor.

På hemmaplan har organisationskommittén tagit flera viktiga beslut, bl.a. om beslutsordning samt om föreskrifter om val av lärare till universitetsstyrelsen. Gå och rösta när det är dags i december! Stephen Hwang kommer att leda rekryteringsarbetet av två nya prorektorer, en från varje ort. Han avser att skapa ett ledningsteam med dessa prorektorer samt universitetsdirektören. Denna tanke fick ett starkt stöd i organisationskommittén.

Och nu är det HÖST!

Hälsningar
Agneta

Så har Linnéuniversitetet för första gången funnits i skrift under ett anslag i budgetpropositionen.

Det är helt enligt planerna, men ändå en trevlig bekräftelse på att allt går enligt plan. De medel Lnu tilldelas är ungefär som vi tänkt. Lite mer utbildningsplatser hade vi redan fått kännedom om. Liksom att några platser dragits in. Man drar också in medel under 2011 som ska motsvara det utrymme som utländska studenter från icke- EES länder beräknas motsvara. För då ska lärosätena ta avgifter från dessa studenter utanför EES-området. Exakt hur det ska ske kommer vi att få information om i en senare proposition, men full kostnadstäckning ska det vara totalt sett. För Lnu är likafullt nettot ett tillskott av platser. Regeringen gör en ren arbetsmarknadspolitisk åtgärd med utökningen, i och med att den endast gäller under två år, 2010 och 2011.

För forskningen är det likaså bekant det som står. Resultatet av den prestationsrelaterade delen av forskningsanslaget slår igenom med ett plus på sammanlagt drygt 4 miljoner, men där de bakomliggande siffrorna visar ett plus för HiK-delen och ett minus på Vxu-delen. Även i den nyss publicerade högskolerankingen utförd av Sydsvenska handelskammaren ligger HiK mycket högt när det gäller forskningspubliceringar, medan Vxu:s styrka ligger i det internationella utbytet. Vi har att lära av varandra.

Högskole- och forskningsministern samlade alla rektorerna på möte under måndagen för att informera om budgetpropositionen samt vilka förslag vi har att vänta. I november/december kommer propositioner om avgifter för icke EES-studenter, om ett nytt kvalitetssystem, som också kommer att knytas till resurstilldelning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå, om en ny lärarutbildning. Under våren 2010 räknar man med en proposition om ökad autonomi för lärosätena. Jag tycker det är angeläget att alla på institutionerna sätter sig in i hur Högskoleverket har tänkt att det nya kvalitetssystemet ska se ut. Det lämnades till Utbildningsdepartementet den 15 september och finns på Högskoleverkets hemsida. Läs och begrunda vad detta kan ha för betydelse för utbildningarnas utformning, examination och genomförande. I denna rapport står inget om hur kvalitetssystemet ska kopplas till resurstilldelningen. Det är regeringens fråga och det får vi nog höra mer om under hösten. Om regeringen följer Högskoleverkets förslag eller kommer att förändra det något, återstår att se.

Det blev mycket diskussion vid ministerns möte med rektorerna om olika frågor, inte minst om de strategiska forskningsmedlen som har fördelats i budgetpropositionen helt enligt det förslag som råden och Vinnova har lämnat. Det är det huvudsökande lärosätet som får alla medlen i sitt anslag, vilket de flesta rektorer (mig inkluderad) inte var riktigt medvetna om. Det kan vara enkelt under den första femårsperioden, men hur blir det efter en utvärdering? Osäkerhet råder, och för de som investerat mycket för sin andel leder det till ytterligare osäkerheter inför framtiden. En fördel med att få bidragen indirekt kan vara att vi får inräkna dessa som externa medel när vi ska konkurrera om omfördelningar av fakultetsmedlen. Men det verkade inte departementet ha tänkt på.

Det var allt för denna gång, må väl allesammans

önskar
Agneta

Den gångna veckan samlades nuvarande och kommande chefer vid nämnder, institutioner och förvaltning till ett gemensamt möte inför den sista förberedelseterminen till Linnéuniversitetet. Lars Haikola höll i mötet och Stephen Hwang, Lena Fritzén (tillförordnad rektor vid Vxu) och jag deltog. Det är oerhört positivt att den utformning av Linnéuniversitetet som nu tar form kan ske med deltagande av Lnu:s kommande rektor. Därmed blir det ett samspel mellan den nya ledningen på olika nivåer, samtidigt som den gamla kan lämna över. Jag känner själv en stor tillfredsställelse  i att den nya ledningen successivt sätter sin prägel på Lnu. Det blir då mycket tydligt att vi håller på att gå in i en ny fas, implementeringen av Lnu. Det är inte längre Vxu och Hik som står i fokus, utan just Lnu! Och samtidigt pågår en stor annonsering i dagspressen som ska medvetandegöra människor i allmänhet om att ett nytt varumärke håller på att etableras inom universitetsvärlden.

Förra veckan hölls också en konferens om Kunskapstriangeln, “the Knowledge Triagle”. Det var Högskoleverket som anordnade konferensen under det svenska ordförandeskapet och vår svenske minister var där och inledningstalade, liksom kommissionärerna för utbildning och för forskning. Kunskapstriangeln handlar helt enkelt om att säkra sambandet mellan forskning, innovation och utbildning. Ledet med utbildning står inte alltid i fokus, vilket är vitsen med att tala om kunskapstriangeln. Många debatter och workshops ägnades åt olika aspekter, bl.a. det entreprenöriella universitetet, personers stora betydelse för att åstadkomma förändring, liksom regioners olika jordmån för innovationer. Vi kommer säkert att höra mer om Kunskapstriangeln.

Och så den danska utvärderingen: det är imponerande hur stora förändringar som skett. Samtidigt ska vi vara stolta över att vi redan har kommit så långt som vi har i sammanvävningen av HiK och Vxu. I Danmark beslutade man om sammanslagningen , den trädde i kraft, och först därefter har justeringar av innehåll och administration börjat ske. Jag ser att vi kommit längre redan nu i ambitionen att skapa ett lärosäte.

Det viktigaste den gångna veckan är dock att studenterna har kommit. Äntligen blir det liv och rörelse i korridorer och salar.

Vänliga hälsningar
Agneta

Välkomna tillbaka efter sommaruppehållet! Jag hoppas att ni alla haft en skön semester.

Vi kommer en sista termin att arbeta som anställda och studenter vid Högskolan i Kalmar. Redan före sommaren var det ett intensivt arbete med att förbereda fusionen till Linnéuniversitetet. Det återstår en del, men linjerna börjar klarna. En del ser även omvärlden på www.lnu.se. Gå själva in på hemsidan och hjälp till med att lämna synpunkter på hur sidan kan utvecklas och fyllas med innehåll.

Många beslut är fattade, men en del återstår. Förhoppningsvis har Lars Haikola snart fattat beslut om alla prefekter. Det blir en intressant situation i höst när vi både har den gamla organisationen och myndigheten samtidigt som allas uppmärksamhet vänder sig mot det nya, med nya institutioner, ny nämndsindelning och därtill nya chefer och dekaner. En hel del ansikten är dock nygamla, så erfarenhet och kontinuitet i organisationen finns det! Det finns naturligtvis risk för dubbelkommando eller otydligheter. Nuvarande prefekter har personalansvar fram till årets slut. Därefter tar de nya prefekterna vid. Samtidigt kan jag tänka mig att de nya prefekterna vill börja diskussioner med sina medarbetare på sina institutioner om den kommande verksamheten. Vi får helt enkelt klara av detta!
Jag hoppas också att den administrativa organisationen kan beslutas så snart som möjligt. Det är angeläget för att reducera osäkerheten för medarbetarna i dessa funktioner.  Linnéuniversitetets kommande rektor, Stephen Hwang, visar att starkt intresse av att sätta sig in i frågorna och lära känna sitt nya universitet. Han får nu några månader på sig att lära känna organisationerna innan det blir allvar av. Detta är utmärkt, eftersom det ju är nu som inriktningar och arbetssätt börjar etableras för det nya.

Snart startar en första lansering av Linnéuniversitetet för en bredare publik. Då är det viktigt att lnu.se är så fullmatad som det går, särskilt när det gäller utbildningsutbudet.

Jag kommer själv att tillbringa de sista augustiveckorna med att tillsammans med kollegor från andra länder åka runt bland universiteten i Danmark för att utvärdera effekterna av den danska universitetsreformen, såväl en del av den nya universitetslagen som effekten av universitetssammanslagningarna. Jag hoppas få med mig kunskap tillbaka till vår egen organisation.

Må väl allesammans!
Agneta

Vi välkomnar den nya högskole- och forskningsministern Tobias Krantz och hoppas att han vill satsa också på medelstora universitet som Linnéuniversitetet. De förslag till fördelning av strategiska medel omfattande ca 1,5 miljarder kronor, som Vetenskapsrådet, Vinnova och Formas nu har lämnat till regeringen, innebär att skillnaden mellan de mer forskningsintensiva universiteten och övriga universitet bli allt större. Skillnaden förstärktes förra hösten, när fördelningen av forskningsmedel i forskningspropositionen skedde på basis av kvalitativa indikatorer.  Genom dessa båda fördelningar av forskningsmedel har regeringen nu strukturerat om högskole-Sverige ordentligt. Frågan är hur övriga lärosäten, och i synnerhet de nya universiteten, ska kunna hävda sig. Med den mängd forskningsmedel som kommer att finnas vid de äldre universiteten, finns det stor risk att de mindre lärosätena dräneras på sina bästa forskarbegåvningar inom de mest resursstarka områdena.

Vi är samtidigt glada och stolta över att forskargruppen i marin biologi har lyckats, tillsammans med Umeå universitet, vara en av de miljöer som föreslås av råden. Det betyder ett årligt tillskott på mellan 3 och 4 miljoner kronor i vårt forskningsanslag. Grattis till alla ni forskare runt Edna Graneli, Per Larsson och Åke Hagström som har arbetat så hårt att vi blivit lyckosamma! Även Marie-José Gaillard-Lemdahl har deltagit i ett vinnande program, där huvudsökande var Lunds universitet. Marie-Josés andel inom sitt projekt är mindre, men även detta är naturligtvis en oerhört bra prestation. De strategiska medlen är ju tänkta att fördelas i fakultetsanslagen och blir därmed en del av lärosätenas ordinarie anslag.

Alla de forskare i Kalmar som har sökt, men inte nått ändå fram, vill jag ändå tacka för att ni försökt och har deltagit i konkurrensen. Vi hade tre egna ansökningar med deltagande också från andra lärosäten. Vi deltog därutöver i tre andra lärosätens ansökningar. Jag uppskattar verkligen ert slit för att nå framgång och är helt övertygad om att vi kommer att nå ännu fler framgångar framöver.

En skön sommar önskar jag er alla!

Agneta

Luleå Tekniska Universitet har nu formellt beslutat föreslå Johan Sterte till rektor för LTU efter förslag från en helt enig rekryteringskommitté. Jag gratulerar Johan till sitt nya arbete och önskar honom lycka till. Säkert har också Luleå förändrats under den sexårsperiod Johan har varit borta från Luleå. Inte minst har lärosätet fått mer forskningsmedel. Alla rektorsuppdrag är utmanande, bl.a. eftersom det numera är kvalitetsbaserad resurstilldelning för basanslagen till forskning och vi kan förvänta oss kvalitetsbaserad resurstilldelning även till utbildningen.

Linnéuniversitetets kommande rektor besökte såväl Kalmar som Växjö i veckan. Därmed fick många medarbetare möjlighet att träffa honom en kort stund och få en uppfattning om vad som väntar. Det är värdefullt att denna kontakt har tagits innan ledigheten – och att därmed ha den som bas när den sista terminen med allt förberedelsearbetet startar. Stephen Hwang kommer säkert att delta i förberedelsearbetet så mycket han hinner. Eftersom organisationskommittén är en separat myndighet kommer Stephen ha möjlighet att vara formellt knuten till kommittén under hösten, om regeringen så beslutar. Och det har vi all anledning till att tro.

Vi har haft dialog med Utbildningsdepartementet och denna gång var såväl ledningen för HiK som Vxu som organisationskommittén kallade samtidigt. Förutom att kort redogöra för det gångna året diskuterade vi mycket om framtiden. Från vår sida underströk vi vikten av nya forskningsmedel till Lnu, vilket också förts fram i budgetunderlaget. Departementet berättade om planerade propositioner under hösten 2009 och våren 2010: kvalitetsbaserat resurstilldelningssystem för utbildningen, avgifter för icke EES-studenter, lärarutbildningen och ökad självständighet för lärosätena. Det blir ett innehållsrikt läsår även nästa år.

Sommaren närmar sig. Examensceremonierna har ägt rum, vilket var intensiva dagar. Nu stundar en hel del annat arbete innan det är dags för ledighet. Och vi önskar värmen tillbaka till dess!

Hälsningar
Agneta

Onsdagen var en dag fylld av möten: organisationskommittén sammanträde, liksom Högskolans styrelse. Och Högskoleverkets bedömargrupp för socionomutbildningen var här hela dagen.

Det mest spännande under dagen var att Linnéuniversitetets organisationskommitté enhälligt beslutade att föreslå Stephen Hwang som Linnéuniversitetets första rektor, även om jag inte deltog under den delen av organisationskommitténs sammanträde. Jag välkomnar Stephen Hwang till Kalmar och Växjö. Du kommer att möta organisationer fulla av energi och både förtröstan och frustration inför det nya som kommer. Jag hoppas att Du kan biträda i vårt förberedelsearbete under hösten, även om Du inte tillträder förrän den 1 januari. I höst har vi - liksom redan nu under våren - många viktiga ställningstaganden som formar Linnéuniversitetets framtid och som medarbetare och studenter inom organisationerna lägger ner mycken energi på. Linnéuniversitetet är medarbetarnas och studenternas universitet och alla vill prestera så bra som möjligt. Just nu håller vi tillsammans på att stärka förutsättningarna för framtida goda arbetsinsatser.

Välkommen Stephen!

hälsar
Agneta

Så har då den sista akademiska högtiden för Högskolan i Kalmar ägt rum. Det blev en trevlig tillställning - en god blandning av högtidlighet och fest. Örn Taube, min företrädare, kom farandes från Härnösand för att vara med. Örn introducerade mig i sydostsamarbetet i januari 2004 och markerade detta genom att ta mig med till Växjö innan jag började.
Vid vår naturvetenskapliga fakultet har nu 70 doktorer examinerats under de tio år vi har haft forskarutbildningsrättigheter.  Det är jättebra!  Vid högtiden hedrade vi också två personer som betytt mycket både för den naturvetenskapliga fakulteten och för Högskolan i stort. Bertil Andersson, tidigare styrelseledamot, som också föreslog omflyttning av biovetenskap och språk mellan Kalmar och Växjö och Karin Caldwell som är en mycket aktiv extern ledamot i FNT. Både Bertil och Karin har åtagit sig granskningsuppdrag av  interna forskningsansökningar, vilket legat utanför deras ordinarie uppdrag hos oss. Det är viktigt att ha sådana kritiska granskare med en positiv grundinställning till oss.

Jag vill också nämna att Kalmar kommun och Högskolan beslutat att närmare penetrera ett antal områden i staden som ska bli föremål för en närmare analys. Genom att ge parallella arkitektuppdrag för varje område hoppas vi få ett beslutsunderlag så att vi senare i höst internt och tillsammans med kommuninvånarna kan diskutera den lämpligaste framtida lokaliseringen. Jag ser detta som oerhört viktigt för att på sikt tillförsäkra Kalmardelen minst den position inom Linnéuniversitetet, 40%, som vi har idag, Vi behöver ett Kalmar-signum och vi behöver ett signum som gör människor medvetna om att 40% av verksamheten finns i Kalmar. Vi behöver också en lokalisering som invånarna i Kalmar enkelt kan identifiera.

Hälsningar

Agneta